En efterlängtad bok av Kim Silow Kallenberg .
Kim kom jag i kontakt med i samband med debatten kring placerade barns trygghet och skydd. Boken låter oss möta två barndomsvänner till Kim både ur vänskaspsrollen men också utifrån vännernas mammor. Den forskning som Kim tar med in i boken handlar mycket om vänskapen på ett fint utforskande sätt.
Jag läser boken och berörs av vännernas öden och det tar extra tag i mig utifrån min yrkesroll. Att våga se och upptäcka tidigt de sårbarheter som utan skydd kan leda till drogkunsumtion,spela med livet som insats,att världen stannar upp med psykisk sjukdom och också en för tidig död. Sörjbar vem är det?
Vågar vi se värdet i alla människor, se att vi ibland är snabba att döma några som redan förlorade.
Jag vet på riktigt att hopp är något vi som arbetar i vård och omsorg kan berika och motverka med. Ingen är förlorad förens döden inträtt .
Om vi tittar in i det fall med den lilla pojke som drunkande i samhällets vård ser vi sorg och bestörtning.
Vågar vi gå bakom och ta ansvar för de barn som samhället vårdar och se alla barn som våra barn?
Jag hade äran att vara moderator för ett seminarium om Gängkriminalitet bland unga och möter vi de unga som förlorat vänner genom skjutning med omsorg och omtanke över deras förlust och ser dem som utsatta för traumatisk händelse i behov av stöd och behandling.
Att möta alla människor som människor hur gör vi det? Ibland tänker jag att som tidigare chef har en jag en tydlig etisk reflektion att göra på alla nivåer gällande både barn och vuxna.Att ha oberoende ombud,brukarrevisioner,peer support är en väg att ta varje individ på yttersta allvar.
Jag har mött så många vuxna som tidigt svikits av samhällsaktörer där de försatts i position att inte kunna berätta om våld övergrepp, försummelse då de haft förövare med i samtalen.
Idag vet vi och gör ofta bättre men vi är inte framme ännu!
Läs Kims bok med öppet sinne och vän/anhörigperspektiv i fokus
Längre recension av boken kommer i ytterligare blogginlägg.
